13 april 2011

Försvarmekanism.

Eftersom jag nu insett att jag håller förhållande så långt bort från mig känner jag även att man blir tommare och tommare än vad man var, alltså jämfört då man faktiskt var ihop med en kille. Jag säger inte att jag saknar att ha denna fyllnads känsla, men jag menar när denne andra hälft inte längre finns hos dig är det något hos dig själv som ändras. Du blir åter ditt genuina dig(vilket är bra!) men du inser även att du blivit ensam "vilse" låt mig förklara...

Att hålla en pojkvän eller flickvän nära och kär intalar du dig själv att du hittat din själsfrände och lever för dem stunderna ni har tillsammans, men så fort det är över så står du ensam, detta pga att du förlorat din själsfrände... man kan tänka att man vill återhämta sig efter ett slut, men efter mer tid som går desto mer "tommare" blir du, du har ingen annan som är där för att kompletterar dig...

Det kommer säkert komma en punkt i mitt liv då jag kommer vara i denna situation som denna låt här nedan! Jag fick bara en "aha moment" när jag satt på tåget hem; att det kommer att hända, du kommer bli kär, vågar man då ge sig an eller kommer man att backa som en del av mitt försvarsmekanism för hjärtat?

Lyssna på denne låt här

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar