Dubbelgångar

Tycker verkligen inte om att minnas.

Stunderna då jag brukar minnas är när man ser någon som är så lik! En dubbelgångare! Plötsligt far man tillbaka till festen, till stunden då du först träffat dem. Man kommer ihåg allt! Alla detaljer, alla kramar, alla kyssar, alla leende och de blåa ögonen och sen kommer man på allt det dumma denna gjort och trots det tycker du om honom... du håller kvar i dem fina minnena och glömmer allt annat.

Sen blir du övertalad varför blev det inte vi? ....och du blir ledsen... hjärnan hänger inte med i svängarna!

Det är inte kul att minnas.