Nu är det snart äntligen sommarlov och plugget har äntligen börjat gå bra igen! Känner att jag verkligen kan klara vad som helst bara jag vill.
Jag fick goda råd idag att inte leva för framtiden eftersom du då har chans att glömma bort nutiden. Jag tror att jag alltid har framtiden i bakhuvudet, men den största problemet är nog att jag har glömt att tänka på dem viktiga handlingarna jag måste göra för att få MIN framtidsdröm att komma i uppfyllelse.
Jag tror att jag har levet för mycket i nuet dem senaste åren. Spontanitet, fest, now or never tänkande och live a wild life! Detta har jag kommit på att det är inte jag. Eller det är inte HELA mig som vissa fått intryck av. Jag blev bara så här i slutet av 8an men egentligen är det inte jag. Jag har alltid varit den med stora drömmar och mål som når taket. Krav som är orimliga för mig själv (men vet att de är realistiska bara man vill och tar ett i taget) Jag måste börja ryka upp mig. Jag vet vem jag är och det är bara att jag glömde henne ute på skolgården i grundskolan, jag måste bara gå och hämta upp henne!
Jag är ju den tjejen som är ordförande i elevråden, ordförande av festkomitteer, organisatör! Och framför allt är den som har toppen betyg! Jag är även den som är ödemjuk och vill dela med mig av mina kunskaper. Inte den som är cool och anses vara snyggast i klassen.
Det som är det bästa med att jag glömde bort mig ett tag är att jag faktiskt utvecklade andra sidor hos mig själv. Jag har alltid varit en av poppis gänget just pågrund av att jag varit smart. Kul grej faktiskt. Det brukar vara dem med det stora huset, eller festprinsessan eller snygga bruden som är med i gänget. Men visst det har vi även men jag är den som är den/anses vara den smarta och vet ni vad jag är faktiskt hellre den smarta än dessa andra profiler. Ok mina klasskamrater anser även att jag alltid är snyggast klädd, var tvungen att skryta lite.
Detta vilt festande och über socialaumgänge, har gjort att jag under dem senaste åren faktiskt utvecklats till en sjukt bra minglare och kan prata och vara hur trevlig som helst med flera åt gången. Jag kan helt enkelt agera som värdinna och får alla att känna sig välkomna. Jag älskar mig själv. Vem hade trott att detta kunde vara Wendy. Jag hade gärna varit mer charmigare men det jobbar man på...
Det jag vill säga är att jag har förlorat mig själv på vägen men vunnit även en del på det. Festprinssesan, socialfreak, initiativtagare, alltid taggad. Men att jag fortfarande i grund och botten är den tjejen som har flera bollar i luften och FAKTISK klarar dem galant och är den som arbetar hårt för att nå bästa resultat. Jag är den tjejen och jag får bara inte glömma det igen, för att jag vet att det är så lätt hänt och att det gör att jag får ta omvägar för att egentligen komma fram till mina mål. Inte värt det...lite.
Nu dem kommande åren efter examen kommer jag dock ta min chill pill period eftersom jag förtjänar det! Sedan är det ju att jobba tills man är 65år....
Men fram tills dess känner jag att jag måste hålla mig aktiv med saker som jag älskar. Mode, skriva, musik. Det är det jag gillar mest. Och man säger att när man väl gör saker som man älskar kommer du träffa människor som du älskar.
Jag vet även att man måste ha realistiska mål för att klara sin vardag och det är framför allt att ha en bra bas. Typ få ordning på lägenheten. Jag som tur är har fått ordning på min lägenhet och dess möbler! Måste bara städas...
Men sen är det dära med körkortet som är lite hängandes och vet ni vad jag är ju snart klar med den. Måste bara plugga på testerna sen är det väl bara att köra haha När jag är klar med den kan jag väl säga att jag är klar med min "bas" det dära som alla står och gnäller på mig.
Nästa termin is the shit!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar